{"id":3194,"date":"2026-05-18T19:47:27","date_gmt":"2026-05-18T19:47:27","guid":{"rendered":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/?p=3194"},"modified":"2026-05-20T07:48:09","modified_gmt":"2026-05-20T07:48:09","slug":"ai-baserat-beslutsfattande-och-rattssakerhet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/ai-baserat-beslutsfattande-och-rattssakerhet\/","title":{"rendered":"AI-baserat beslutsfattande och r\u00e4ttss\u00e4kerhet"},"content":{"rendered":"
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n
\n

Juridiska risker, ansvar och transparens vid automatiserade beslut<\/h2>\n

Den tekniska utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) har p\u00e5 mycket kort tid f\u00f6r\u00e4ndrat m\u00e5nga delar av samh\u00e4llet. AI anv\u00e4nds idag inom bland annat sjukv\u00e5rd, rekrytering, kreditbed\u00f6mning, f\u00f6rs\u00e4krings\u00e4renden, marknadsf\u00f6ring och offentlig f\u00f6rvaltning. Tekniken m\u00f6jligg\u00f6r effektivisering, automatisering och analys av mycket stora datam\u00e4ngder, men utvecklingen f\u00f6r samtidigt med sig omfattande juridiska och etiska fr\u00e5gor kring r\u00e4ttss\u00e4kerhet, ansvar och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n

AI kan beskrivas som en icke biologisk intelligens d\u00e4r m\u00e4nniskan inte definierat logiken bakom programmet utan d\u00e4r programmet sj\u00e4lv utvecklar logiken utifr\u00e5n ett givet m\u00e5l. Utvecklingen inneb\u00e4r stora m\u00f6jligheter men ocks\u00e5 betydande risker. I min r\u00e4ttsutredning har jag kommit fram till att:<\/p>\n

\n

\u201dDet finns ocks\u00e5 en risk att AI kan f\u00f6rst\u00e4rka redan befintlig or\u00e4ttvisa och diskriminering inom r\u00e4ttssystemet.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

I takt med att AI-system anv\u00e4nds f\u00f6r allt mer komplexa beslut uppkommer ocks\u00e5 fr\u00e5gor om transparens, ansvarsf\u00f6rdelning och m\u00f6jligheten att kontrollera hur besluten fattas. Detta g\u00e4ller s\u00e4rskilt inom offentlig sektor d\u00e4r automatiserade beslut kan f\u00e5 l\u00e5ngtg\u00e5ende konsekvenser f\u00f6r enskilda individer.<\/p>\n

Automatiserat beslutsfattande<\/h2>\n

Automatiserat beslutsfattande inneb\u00e4r att beslut fattas helt eller delvis genom automatiserad behandling utan m\u00e4nsklig inblandning. AI-system anv\u00e4nds idag inom flera omr\u00e5den d\u00e4r besluten kan f\u00e5 mycket stora betydelser f\u00f6r m\u00e4nniskors ekonomi, r\u00e4ttigheter eller sociala situation.<\/p>\n

Exempel p\u00e5 anv\u00e4ndningsomr\u00e5den \u00e4r:<\/p>\n

    \n
  • kreditbed\u00f6mning,<\/li>\n
  • rekrytering,<\/li>\n
  • f\u00f6rs\u00e4krings\u00e4renden,<\/li>\n
  • sjukv\u00e5rd,<\/li>\n
  • socialtj\u00e4nst,<\/li>\n
  • r\u00e4ttsv\u00e4sende,<\/li>\n
  • polisarbete,<\/li>\n
  • och offentlig f\u00f6rvaltning.<\/li>\n<\/ul>\n

    AI-system anv\u00e4nds ofta f\u00f6r att analysera stora m\u00e4ngder data och identifiera m\u00f6nster som ligger till grund f\u00f6r rekommendationer eller beslut. Samtidigt \u00e4r m\u00e5nga moderna AI-system s\u00e5 kallade \u201dblack box\u201d-system d\u00e4r det \u00e4r sv\u00e5rt eller om\u00f6jligt att f\u00f6rst\u00e5 hur systemet kommit fram till ett visst resultat.<\/p>\n

    I min r\u00e4ttsutredning har detta beskrivits enligt f\u00f6ljande:<\/p>\n

    \n

    \u201dBlack box AI saknar transparens och tyv\u00e4rr \u00e4r det sv\u00e5rt att uppt\u00e4cka riskfaktorer innan de redan har orsakat problem.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

    Denna brist p\u00e5 transparens inneb\u00e4r betydande r\u00e4ttss\u00e4kerhetsproblem eftersom individer kan f\u00e5 sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 varf\u00f6r ett beslut fattats eller hur beslutet kan \u00f6verklagas och granskas.<\/p>\n

    GDPR och automatiserade beslut<\/h2>\n

    GDPR inneh\u00e5ller s\u00e4rskilda regler om automatiserat beslutsfattande och profilering. Enligt artikel 22 GDPR har individer r\u00e4tt att inte bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r beslut som grundas enbart p\u00e5 automatiserad behandling om beslutet har r\u00e4ttsliga eller liknande betydande konsekvenser f\u00f6r personen.<\/p>\n

    I tidigare analyser har detta sammanfattats p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt:<\/p>\n

    \n

    \u201dEnligt GDPR har individer r\u00e4tt att inte bli f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r beslut som grundas enbart p\u00e5 automatiserad behandling och profilering, om dessa beslut har r\u00e4ttsliga eller betydande effekter f\u00f6r personen.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

    Det inneb\u00e4r att f\u00f6retag och myndigheter m\u00e5ste s\u00e4kerst\u00e4lla att:<\/p>\n

      \n
    • individer informeras om att AI anv\u00e4nds,<\/li>\n
    • beslut kan f\u00f6rklaras och granskas,<\/li>\n
    • m\u00e4nsklig intervention \u00e4r m\u00f6jlig,<\/li>\n
    • personuppgifter behandlas lagligt och proportionerligt,<\/li>\n
    • och att diskriminering motverkas.<\/li>\n<\/ul>\n

      GDPR bygger p\u00e5 principerna om transparens, proportionalitet och ansvarsskyldighet. Dessa principer blir s\u00e4rskilt viktiga n\u00e4r AI-system anv\u00e4nds f\u00f6r beslut som p\u00e5verkar m\u00e4nniskors r\u00e4ttigheter eller livssituation.<\/p>\n

      AI Act och h\u00f6grisk-AI<\/h2>\n

      EU:s AI-f\u00f6rordning, AI Act, \u00e4r v\u00e4rldens f\u00f6rsta helt\u00e4ckande AI-lagstiftning och syftar till att s\u00e4kerst\u00e4lla att AI-system inom EU \u00e4r s\u00e4kra och f\u00f6renliga med grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter och europeiska v\u00e4rderingar.<\/p>\n

      AI Act bygger p\u00e5 ett riskbaserat system d\u00e4r vissa AI-system klassificeras som h\u00f6grisk-AI. Det g\u00e4ller bland annat system som anv\u00e4nds inom:<\/p>\n

        \n
      • offentlig f\u00f6rvaltning,<\/li>\n
      • r\u00e4ttsv\u00e4sende,<\/li>\n
      • kreditbed\u00f6mning,<\/li>\n
      • utbildning,<\/li>\n
      • biometrisk identifiering,<\/li>\n
      • och rekrytering.<\/li>\n<\/ul>\n

        F\u00f6r h\u00f6grisk-AI st\u00e4lls omfattande krav p\u00e5 bland annat dokumentation, transparens, riskhantering och m\u00e4nsklig \u00f6vervakning. Det inneb\u00e4r att f\u00f6retag och myndigheter m\u00e5ste kunna visa hur AI-system fungerar och s\u00e4kerst\u00e4lla att systemen inte orsakar diskriminering eller r\u00e4ttsos\u00e4kerhet.<\/p>\n

        Diskriminering och r\u00e4ttss\u00e4kerhet<\/h2>\n

        AI-system tr\u00e4nas p\u00e5 historiska data. Om datamaterialet inneh\u00e5ller diskriminerande eller partiska m\u00f6nster finns en risk att systemen \u00e5terskapar och f\u00f6rst\u00e4rker dessa.<\/p>\n

        Ett uppm\u00e4rksammat exempel \u00e4r den nederl\u00e4ndska bidragsskandalen d\u00e4r skattemyndigheten anv\u00e4nde ett AI-baserat beslutsst\u00f6d som felaktigt identifierade tusentals personer som bidragsfuskare, vilket fick mycket allvarliga konsekvenser f\u00f6r de drabbade.<\/p>\n

        Fallet illustrerar de betydande risker som kan uppst\u00e5 n\u00e4r automatiserade beslut anv\u00e4nds utan tillr\u00e4cklig transparens och m\u00e4nsklig kontroll. Liknande risker finns inom exempelvis rekrytering, kreditbed\u00f6mning och f\u00f6rs\u00e4kringsverksamhet d\u00e4r AI-system riskerar att f\u00f6rst\u00e4rka redan existerande samh\u00e4llsskillnader och diskriminering.<\/p>\n

        Upphovsr\u00e4tt och AI-genererat material<\/h2>\n

        Den tekniska utvecklingen har \u00e4ven aktualiserat omfattande immaterialr\u00e4ttsliga fr\u00e5gor. AI-system tr\u00e4nas p\u00e5 mycket stora m\u00e4ngder material, d\u00e4ribland texter, bilder och konstn\u00e4rliga verk som ofta omfattas av upphovsr\u00e4ttsligt skydd.<\/p>\n

        I min r\u00e4ttsutredningar har jag konstaterat att:<\/p>\n

        \n

        \u201dF\u00f6r att AI ska kunna skapa bilder beh\u00f6ver den tr\u00e4nas p\u00e5 v\u00e4ldigt m\u00e5nga bilder.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

        Detta har lett till flera internationella r\u00e4ttsprocesser d\u00e4r konstn\u00e4rer och fotografer riktat krav mot AI-f\u00f6retag f\u00f6r anv\u00e4ndning av upphovsr\u00e4ttsskyddat material utan tillst\u00e5nd.<\/p>\n

        H\u00f6gsta domstolen behandlade i r\u00e4ttsfallet NJA 2015 s. 1097 fr\u00e5gor kring digital spridning av upphovsr\u00e4ttsskyddade verk genom den s\u00e5 kallade \u201dFreedom of Panorama\u201d-principen. \u00c4ven om m\u00e5let inte direkt avs\u00e5g AI s\u00e5 visar det \u00e4nd\u00e5 p\u00e5 principiella fr\u00e5gor om hur upphovsr\u00e4ttsligt skyddat material f\u00e5r anv\u00e4ndas i digitala milj\u00f6er och i samband med teknisk utveckling.<\/p>\n

        Fr\u00e5gan om vem som \u00e4ger r\u00e4ttigheterna till AI-genererat material har ocks\u00e5 aktualiserats i svenska r\u00e4ttsfall. I det s\u00e5 kallade Babblarna-fallet (A 69\/18) uppstod en tvist om f\u00f6rfogander\u00e4tten till det v\u00e4lk\u00e4nda barnkonceptet. Fallet illustrerar vikten av tydliga avtalsregleringar kring immateriella r\u00e4ttigheter och aktualiserar samtidigt fr\u00e5gor om hur upphovsr\u00e4tten ska bed\u00f6mas n\u00e4r AI anv\u00e4nds som verktyg i skapandeprocessen.<\/p>\n

        I tidigare analyser har detta beskrivits enligt f\u00f6ljande:<\/p>\n

        \n

        \u201dOm AI-n hade skapat verken mer eller mindre sj\u00e4lvst\u00e4ndigt, utan att n\u00e5gon m\u00e4nniska varit med och bidragit med en kreativ insats s\u00e5 hade verken mest troligt inte f\u00e5tt upphovsr\u00e4tt.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

        Det r\u00e4ttsliga l\u00e4get \u00e4r fortfarande under utveckling men mycket talar f\u00f6r att upphovsr\u00e4tt \u00e4ven forts\u00e4ttningsvis kommer att f\u00f6ruts\u00e4tta n\u00e5gon form av m\u00e4nskligt skapande eller kreativ kontroll \u00f6ver resultatet.<\/p>\n

        Ansvarsfr\u00e5gor<\/h2>\n

        En central juridisk fr\u00e5ga \u00e4r vem som b\u00e4r ansvar n\u00e4r AI-system orsakar skada eller n\u00e4r systemet fattar felaktiga beslut. Ansvar kan aktualiseras f\u00f6r:<\/p>\n

          \n
        • utvecklare,<\/li>\n
        • leverant\u00f6rer,<\/li>\n
        • anv\u00e4ndare,<\/li>\n
        • myndigheter,<\/li>\n
        • f\u00f6retag,<\/li>\n
        • konsulter,<\/li>\n
        • och system\u00e4gare.<\/li>\n<\/ul>\n

          I tidigare analyser har detta sammanfattats enligt f\u00f6ljande:<\/p>\n

          \n

          \u201dAnsvar kan omfatta utvecklare, anv\u00e4ndare, \u00e4gare och tredje parter involverade i utveckling, drifts\u00e4ttning eller anv\u00e4ndning.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

          Enligt skadest\u00e5ndsr\u00e4ttsliga principer kr\u00e4vs normalt v\u00e5rdsl\u00f6shet och adekvat kausalitet f\u00f6r att ansvar ska kunna utkr\u00e4vas. Problemet \u00e4r att AI-systemens komplexitet ofta g\u00f6r det sv\u00e5rt att fastst\u00e4lla:<\/p>\n

            \n
          • vem som orsakat felet,<\/li>\n
          • om felet varit f\u00f6rutsebart,<\/li>\n
          • och hur beslutet faktiskt fattats.<\/li>\n<\/ul>\n

            Detta g\u00f6r ansvarsfr\u00e5gorna s\u00e4rskilt sv\u00e5ra inom AI-r\u00e4tten.<\/p>\n

            AI som hj\u00e4lpmedel eller vilseledande verktyg<\/h2>\n

            AI kan anv\u00e4ndas b\u00e5de som hj\u00e4lpmedel och som verktyg f\u00f6r vilseledande. Ett aktuellt exempel \u00e4r Kammarr\u00e4tten i G\u00f6teborgs dom den 3 september 2024 r\u00f6rande anv\u00e4ndning av AI inom universitetsutbildning.<\/p>\n

            I domen uttalade domstolen bland annat f\u00f6ljande:<\/p>\n

            \n

            \u201dAI-verktyg kan anv\u00e4ndas p\u00e5 olika s\u00e4tt. N\u00e4r ett AI-verktyg exempelvis anv\u00e4nds f\u00f6r att s\u00f6ka efter litteratur utg\u00f6r det ett hj\u00e4lpmedel i traditionell bem\u00e4rkelse.\u201d<\/p>\n<\/blockquote>\n

            Domstolen konstaterade samtidigt att anv\u00e4ndningen av AI-genererade falska citat och felaktiga k\u00e4llh\u00e4nvisningar kunde utg\u00f6ra vilseledande. Fallet illustrerar vikten av m\u00e4nskligt ansvar \u00e4ven n\u00e4r AI anv\u00e4nds som hj\u00e4lpmedel och visar att anv\u00e4ndaren fortfarande ansvarar f\u00f6r inneh\u00e5llets korrekthet och r\u00e4ttsenlighet.<\/p>\n

            Slutsats<\/h2>\n

            AI-tekniken inneb\u00e4r stora m\u00f6jligheter men ocks\u00e5 betydande juridiska och etiska risker. Automatiserat beslutsfattande kan effektivisera b\u00e5de offentlig och privat verksamhet, men riskerar samtidigt att skapa r\u00e4ttsos\u00e4kerhet, diskriminering och bristande transparens om systemen anv\u00e4nds utan tillr\u00e4cklig kontroll.<\/p>\n

            GDPR och AI Act st\u00e4ller d\u00e4rf\u00f6r omfattande krav p\u00e5 f\u00f6retag och myndigheter som anv\u00e4nder AI-system. Det kr\u00e4vs tydliga ansvarsf\u00f6rdelningar, dokumentation, transparens och m\u00e4nsklig kontroll f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att AI anv\u00e4nds i enlighet med grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter och r\u00e4ttsstatliga principer.<\/p>\n

            I takt med att AI-system f\u00e5r allt st\u00f6rre inflytande \u00f6ver m\u00e4nniskors vardag kommer fr\u00e5gor om ansvar, etik och r\u00e4ttss\u00e4kerhet att bli allt viktigare. Utvecklingen visar att juridiken m\u00e5ste utvecklas i takt med med tekniken f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att AI anv\u00e4nds p\u00e5 ett s\u00e4kert, proportionerligt och r\u00e4ttss\u00e4kert s\u00e4tt.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n

            \n
            <\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/section>\n
            <\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div>\n
            <\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

            Juridiska risker, ansvar och transparens vid automatiserade beslut Den tekniska utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) har p\u00e5 mycket kort tid f\u00f6r\u00e4ndrat m\u00e5nga delar av samh\u00e4llet. AI anv\u00e4nds idag inom bland annat sjukv\u00e5rd, rekrytering, kreditbed\u00f6mning, f\u00f6rs\u00e4krings\u00e4renden, marknadsf\u00f6ring och offentlig f\u00f6rvaltning. Tekniken m\u00f6jligg\u00f6r effektivisering, automatisering och analys av mycket stora datam\u00e4ngder, men utvecklingen f\u00f6r samtidigt med sig […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-3194","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3194","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3194"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3194\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3217,"href":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3194\/revisions\/3217"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3194"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3194"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/ehandelsratt.se\/paralegalhjalp\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3194"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}