AI och deepfakes i reklam – vad säger lagen?
AI-genererade bilder, virtuella influencers och automatiskt producerade reklamtexter blir allt vanligare inom e-handeln. Men vilka juridiska regler gäller egentligen? Måste företaget berätta att innehållet har skapats med AI, och vem ansvarar om reklamen vilseleder konsumenten?
Sedan den 2 augusti 2026 gäller transparenskraven i artikel 50 i EU AI-förordning (EU) 2024/1689. Reglerna innebär bland annat att företag som använder vissa typer av AI-genererat innehåll måste informera om detta.
Samtidigt gäller marknadsföringslagen och de principer för ansvarsfull reklam som kommer till uttryck i ICC marknadsföringskod.
För e-handelsföretag är det därför viktigt att förstå skillnaden mellan AI-genererat innehåll i allmänhet och sådant innehåll som omfattas av särskilda rättsliga krav.
Vad är en deepfake?
Begreppet deepfake används ofta för att beskriva bilder, filmer eller ljud som har skapats eller manipulerats med artificiell intelligens för att framstå som verkliga.
I artikel 3.60 i AI-förordningen definieras en deepfake som AI-genererat eller manipulerat bild-, ljud- eller videoinnehåll som liknar befintliga personer, föremål, platser, enheter eller händelser och som felaktigt kan uppfattas som äkta eller sanningsenligt.
Det kan exempelvis handla om:
En AI-genererad video där en känd person verkar rekommendera en produkt utan att personen faktiskt har gjort det.
En virtuell influencer som framstår som en verklig person och demonstrerar en produkt.
En manipulerad produktfilm som visar egenskaper eller funktioner som produkten inte har.
En AI-genererad röst som ger intryck av att en verklig person uttalar sig om ett företag.
Det avgörande är inte enbart att AI har använts, utan också hur verklighetstroget innehållet är och om det kan ge en felaktig uppfattning om dess äkthet.
Alla AI-genererade bilder eller filmer är därför inte automatiskt deepfakes i förordningens mening.
Vilka krav ställer AI-förordningen?
AI-förordningen skiljer mellan den som tillhandahåller ett AI-system och den som använder systemet.
Den som utvecklar eller tillhandahåller ett generativt AI-system kan bland annat omfattas av krav på att systemets innehåll ska kunna identifieras som AI-genererat genom maskinläsbar märkning.
Den som använder ett AI-system i sin verksamhet, exempelvis ett e-handelsföretag eller en reklambyrå, kan i stället omfattas av krav på att informera mottagaren när innehållet utgör en deepfake.
Enligt artikel 50.4 ska användare av AI-system som genererar eller manipulerar deepfakes upplysa om att innehållet har skapats eller ändrats med AI.
Informationen ska enligt artikel 50.5 lämnas tydligt och urskiljbart, senast när mottagaren första gången exponeras för innehållet.
För ett e-handelsföretag kan det exempelvis innebära att en reklamfilm behöver förses med en tydlig upplysning om att den innehåller AI-genererat eller manipulerat material.
För uppenbart konstnärliga, kreativa, satiriska eller fiktiva verk finns särskilda regler om hur informationen får lämnas.
Måste alla AI-genererade reklambilder märkas?
Nej. Det finns inget generellt krav i artikel 50 som innebär att varje reklambild eller produktbeskrivning som har skapats med AI måste förses med en synlig AI-märkning.
Det är viktigt att skilja mellan tre situationer:
1. Vanliga AI-genererade produktbilder
Ett företag använder AI för att skapa en stiliserad bakgrund till en produktbild. Om bilden inte utgör en deepfake enligt förordningens definition uppkommer normalt inte något särskilt upplysningskrav enligt artikel 50.4 enbart på grund av AI-användningen.
2. Verklighetstrogna AI-genererade reklamfilmer
Ett företag publicerar en film där en verklighetstrogen AI-genererad person ser ut att testa och rekommendera en produkt. Om innehållet uppfyller definitionen av deepfake aktualiseras skyldigheten att informera om AI-användningen.
3. AI-genererade reklamtexter
Ett företag använder AI för att skriva produktbeskrivningar, annonser eller nyhetsbrev.
Sådana texter omfattas inte automatiskt av något krav på synlig AI-märkning enligt artikel 50.4.
Den särskilda upplysningsskyldigheten för AI-genererad text gäller när texten publiceras i syfte att informera allmänheten om frågor av allmänt intresse. Det finns dessutom ett undantag när innehållet har genomgått mänsklig granskning eller redaktionell kontroll och någon bär redaktionellt ansvar för publiceringen.
Det innebär att en vanlig AI-genererad produktbeskrivning normalt inte behöver märkas enbart för att den har skrivits med AI.
Däremot måste innehållet fortfarande uppfylla marknadsföringslagens krav.
AI-genererad reklam får inte vilseleda konsumenten
Även när AI-förordningen inte kräver märkning måste e-handelsföretag följa marknadsföringslagen (2008:486).
Enligt 10 § marknadsföringslagen får en näringsidkare inte använda felaktiga påståenden eller andra vilseledande framställningar i sin marknadsföring.
Detta gäller även reklam som har skapats med AI.
Anta exempelvis att ett företag använder AI för att generera en produktbild där en hudvårdsprodukt framstår som mer effektiv än vad företaget kan styrka.
Även om bilden inte omfattas av AI-förordningens särskilda märkningskrav kan den vara vilseledande enligt marknadsföringslagen.
Samma sak gäller om en AI-genererad produktbeskrivning innehåller felaktiga uppgifter om produktens funktion, material, miljöegenskaper eller prestanda.
Det är alltså inte tillräckligt att en reklamfilm eller bild märks som AI-genererad. Själva marknadsföringen måste också vara korrekt och får inte ge konsumenten en vilseledande helhetsbild.
Vem ansvarar när AI skapar reklamen?
Att ett företag använder AI innebär inte att ansvaret för marknadsföringen övergår till AI-leverantören.
Den näringsidkare som använder reklamen har ett ansvar för att den uppfyller tillämpliga regler. Även andra aktörer som medverkar till marknadsföringen kan under vissa förutsättningar ha ett ansvar.
Detta är särskilt viktigt när företag använder externa reklambyråer eller automatiserade system för att skapa stora mängder innehåll.
Ett AI-system kan exempelvis generera hundratals produktbeskrivningar på kort tid. Om beskrivningarna innehåller felaktiga uppgifter kan företaget ändå behöva ansvara för den vilseledande marknadsföringen.
Företag bör därför ha rutiner för att kontrollera AI-genererat innehåll innan det publiceras.
ICC marknadsföringskod gäller även AI-genererad reklam
Utöver lagstiftningen finns ICC internationella marknadsföringskod, som ligger till grund för stora delar av reklambranschens självreglering.
ICC publicerade i mars 2026 en särskild vägledning om ansvarsfull användning av AI i marknadsföring.
Vägledningen tydliggör att grundläggande principer om bland annat ärlighet, vederhäftighet, transparens och ansvar gäller även när reklam skapas med AI.
Företag bör bland annat säkerställa att:
AI-genererade reklampåståenden kan styrkas.
Bilder och filmer inte vilseleder om produktens egenskaper.
Användningen av verkliga personers identitet och utseende respekterar tillämpliga rättigheter.
Det finns tydliga rutiner för mänsklig kontroll och godkännande av AI-genererad reklam.
ICC kod är ett självregleringsinstrument och ska inte förväxlas med bindande lagstiftning. Den har emellertid betydelse för bedömningen av ansvarsfull marknadsföring och tillämpas av Reklamombudsmannen.
Vad riskerar företag som bryter mot reglerna?
Överträdelser av AI-förordningens transparenskrav kan medföra administrativa sanktionsavgifter.
Enligt artikel 99 kan överträdelser av vissa skyldigheter, däribland artikel 50, leda till avgifter på upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av företagets totala globala årsomsättning under föregående räkenskapsår, beroende på vilket belopp som är högst. Särskilda proportionalitetsregler gäller bland annat för små och medelstora företag.
Detta är maximala sanktionsnivåer och innebär inte att varje överträdelse leder till en sådan avgift.
Vilseledande marknadsföring kan dessutom medföra rättsliga åtgärder enligt marknadsföringslagen, exempelvis förbud vid vite och, när förutsättningarna är uppfyllda, marknadsstörningsavgift.
Ett företag kan alltså behöva förhålla sig till flera olika regelverk samtidigt.
Checklista – fem frågor innan du publicerar AI-genererad reklam
Är innehållet korrekt? Kontrollera produktpåståenden, funktioner, priser och andra uppgifter.
Kan innehållet vara en deepfake? Bedöm om bilden, filmen eller ljudet ger ett felaktigt intryck av att vara autentiskt.
Behöver AI-användningen framgå? Undersök om artikel 50 i AI-förordningen kräver en tydlig upplysning.
Används verkliga personer? Kontrollera om nödvändiga tillstånd finns och om användningen riskerar att skapa en falsk rekommendation.
Har en ansvarig person granskat reklamen? Säkerställ att företaget har rutiner för kontroll före publicering.
Sammanfattning
AI öppnar stora möjligheter för e-handelsföretag att effektivisera och utveckla sin marknadsföring. Men tekniken innebär också nya juridiska risker.
Det är framför allt viktigt att komma ihåg att alla AI-genererade reklambilder och texter inte automatiskt måste märkas. Däremot finns särskilda transparenskrav för deepfakes och vissa AI-genererade texter.
Oavsett om märkning krävs eller inte måste marknadsföringen vara korrekt och får inte vilseleda konsumenten.
För e-handelsföretag är den viktigaste utgångspunkten därför att AI kan användas som ett verktyg i marknadsföringen – men inte som en ersättning för juridisk kontroll och mänskligt ansvar.
Vill du veta mer om vilka krav som gäller när företag använder AI i sin marknadsföring? Läs även vår artikel AI-genererad reklam – vilket ansvar har företaget enligt ICC marknadsföringskod?
Ehandelsrätt hjälper e-handelsföretag att identifiera juridiska risker och säkerställa att webbplatsens information och marknadsföring uppfyller tillämpliga regler.