Mina erfarenheter av ett återkommande problem i branschen
När jag drev mina e-handelsbolag antog jag, som så många andra, att de tekniska lösningarna jag betalade för också inkluderade ett visst mått av rättslig trygghet. Jag tänkte att om plattformsleverantören eller webbutvecklaren byggt ett system för kampanjer, nyhetsbrev, kontaktformulär och orderbekräftelser – då måste de troligtvis också ha sett till att det uppfyller de lagar som gäller. Det var trots allt deras jobb, tänkte jag.
Men det dröjde inte länge innan jag började märka att det inte alls var så. Det juridiska ansvaret för e-handelsbutiken låg helt och hållet på mig – och de jag betalade för att bygga eller driva tekniken, tog i praktiken inget ansvar alls för att det faktiskt höll måttet rättsligt.
Samma svar – varje gång: “Det där ansvarar inte vi för”
Jag minns hur frustrerande det var att försöka få tydliga svar från utvecklare, plattformsleverantörer och till och med marknadsföringsbyråer. Frågorna var, i min värld, ganska självklara:
- “Hur visar vi korrekt det lägsta priset de senaste 30 dagarna enligt den nya prisinformationslagen?”
- “Går det att lägga in en klickbar e-postadress som är synlig före köp, så vi följer e-handelslagen?”
- “Vad gäller för vår cookie-banner – krävs aktivt samtycke?”
- “Hur ser vi till att integritetspolicyn innehåller allt enligt GDPR och är lätt att hitta?”
Men svaret jag fick – nästan utan undantag – var:
“Det där ligger utanför vårt ansvarsområde. Vi levererar bara tekniken.”
Det spelade ingen roll om det var en internationell plattform, en frilansutvecklare eller en specialiserad e-handelsbyrå. Det var samma sak överallt. Och när jag började fråga mer detaljerat blev det snabbt uppenbart att många inte ens kände till vad lagen kräver.
Tekniken finns – men ansvaret är ditt
Här är den avgörande insikten jag fick, och som jag önskar att fler hade med sig redan från början: det finns ingen plattform som “gör dig laglig” automatiskt.
Det är du som e-handlare som är juridiskt ansvarig. Plattformen ger dig verktyg, men hur du använder dem – och om du uppfyller lagen – är helt upp till dig.
Samtidigt kan det vara väldigt svårt att själv förstå vad som faktiskt krävs. Lagarna är många, tekniska och ibland svåra att tillämpa praktiskt. Här är några exempel:
- Prisuppgiftslagen 7 a § kräver att du visar det lägsta priset de senaste 30 dagarna vid varje prissänkt vara. Det räcker inte med att visa ett “före-pris” – och det måste visas i direkt anslutning till det aktuella priset.
- E-handelslagen 8 § kräver att du tydligt visar en e-postadress där kunden kan få personlig kontakt. Kontaktformulär räcker inte.
- Distansavtalslagen kräver att du informerar om ångerrätt och köpvillkor före köp, och att detta också framgår i orderbekräftelsen.
- GDPR kräver att du har en separat, tydligt tillgänglig integritetspolicy där du redogör för rättslig grund, syfte med behandlingen, lagringstid, kontaktvägar, rättigheter och möjlighet att klaga till IMY.
- LEK och GDPR kräver att du inhämtar aktivt samtycke till cookies – inte bara informerar om dem.
Alla dessa krav är bindande. Det är inte “bra att ha” – det är lag.
Vad händer om du inte uppfyller kraven?
Det här är inte bara regler på papper. Flera svenska e-handlare har under de senaste åren blivit föremål för granskning, förelägganden och i vissa fall även vite. Konsumentverket är aktivt, särskilt när det gäller felaktiga prisuppgifter. Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har ökat sin tillsyn, särskilt när det gäller cookies, samtycke och hur integritetspolicyer är utformade.
Dessutom finns det en annan, minst lika viktig aspekt: kundernas förtroende. När en kund ser att du saknar en riktig kontaktväg, inte har en tydlig cookiehantering eller verkar slarvig med hur du hanterar deras uppgifter – då tappar de tillit. Och tillit är hårdvaluta i e-handel.
Vad jag har lärt mig – och vad jag rekommenderar
Här är vad jag önskar att någon hade berättat för mig tidigare:
1. Ställ rätt frågor – och kräv svar
Fråga inte bara “följer ni lagen?” – för svaret blir alltid “ja”. Fråga istället:
- “Hur uppfyller ni kravet på 30-dagars prishistorik enligt prisinformationslagen?”
- “Var anger vi vår e-postadress så att vi uppfyller e-handelslagen?”
- ”Hur fungerar er cookie-ruta – måste besökaren godkänna aktivt?”
2. Kontrollera själv vad som är möjligt
Gå igenom adminpanelen. Går det att lägga till de fält, dokument och samtycken du behöver? Kan du själv uppdatera dessa utan att behöva anlita utvecklare varje gång?
3. Använd en juridisk checklista
Jag hjälper dig med att ta fram en praktisk checklista med alla de vanligaste rättsliga kraven. Den kan du använda själv eller ge till din tekniska leverantör. Det är ett sätt att konkretisera vad som faktiskt behövs.
4. Ta hjälp innan det blir dyrt
En förebyggande granskning kostar en bråkdel av vad en rättslig process, tillsyn eller vitesföreläggande gör. Och den ger dig dessutom trygghet inför dina kunder.
Slutord
Det juridiska ansvaret i e-handel är större än många tror – och ofta osynligt tills det är för sent. Min erfarenhet är att detta inte handlar om ovilja från leverantörerna, utan om ett glapp i ansvarsfördelningen. Men glappet innebär att du som handlare blir lämnad ensam – trots att du har betalat för teknisk hjälp.
Det är också därför jag i dag arbetar med att hjälpa andra e-handlare att undvika samma misstag som jag själv gjorde. För det finns lösningar – men du behöver veta vad du ska fråga efter, och vad som faktiskt gäller.
Lämna ett svar